Fjärrkontrollen
Det gäller dock att ta det lugnt i alla lägen
Fru Svensson, tvåbarnsmamma, far mot hemmet slut och trött
efter alla små problem som hon i veckan mött
Hon är på väg mot hemmet och mot fredagskvällens frid
nu äntligen så får man för familjen lite tid
Parkerar bilen, ser hur radhusdörren står på glänt
och tänker: ”Milda makter, hoppas ingenting har hänt!”
Hon rusar genom dörren och hon räds av det hon ser
för hela huset verkar som man säger ’upp och ner’
Varenda skåp och låda ligger utdragen och tömd
inte någon del av huset verkar vara glömd
”Det måste varit inbrott” tänker Svensson rädd och stum
för det ser lika illa ut i husets alla rum
I vardagsrummet sitter dottern märkligt tyst och still
fru Svensson rusar fram och säger: ”Hur har det gått till?”
Då vänder hon sig sakta denna dotter, elva år
och säger med förtvivlan och i ögat syns en tår:
”Var är fjärrkontrollen mamma, har du sett den någonstans
när vi drog iväg i morse är vi säkra att den fanns
Var är fjärrkontrollen mamma, denna lilla apparat
situationen den blir allt mer desperat!”
Fru Svensson, tvåbarnsmamma, blir nu svag i sina ben
och tänker: ”Nu blir helgen som en pjäs av Lars Norén!
Förutan denna pryl blir situationen inte klok
hur ska vi dra oss fram förutan Bingolottolok!”
Hon säger till sin dotter: ”Inte gråta lilla vän
vi får väl ta och leta nu tillsammans om igen”
Så letar dom i farstu och i trappa och tambur
till sist så är fru Svensson så trött så hon är sur
Då hörs där ifrån gatan över stadstrafikens brus
en välkänd ljudkuliss som växer upp mot deras hus
det tuffa balla knattret av en femtonårsmoped
Nu kommer Benke hem, han kanske kan ge oss besked
Han stiger genom dörren, hans förvirring den blir stor
när som han möts i dörren av sin syster och sin mor
Att dom kan snacka mycket, ja det vet han att dom kan
nu skriker dom till honom helt i munnen på varann:
”Var är fjärrkontrollen Benke, har du sett den någonstans
när vi drog iväg i morse är vi säkra att den fanns
Var är fjärrkontrollen Benke, denna lilla apparat,
situationen den blir allt mer desperat!”
Fru Svensson, tvåbarnsmamma, hon blir alltmer sur och tvär
när hon förstår att han vet inte heller var den är
Men sonen han har fattat att det här krävs kraft och mod
och styr med fasthet stegen mot sin faders verktygsbod
Och letandet i huset går nu snabbt och fort och lätt
med motorsåg och slägga och med hammare och spett
Nu letar man i huset sitt med frustration och hat
men trots att man är noggrann blir det inget resultat
Då hörs där plötsligt ljudet av familjens andra bil
en Volvo-007 som inte gått så många mil
Nu blir det säkert bättre för nu kommer våran far
kanhända på vår fråga kan ha ge ett vettigt svar
Herr Svensson, tvåbarnspappa, styr mot dörren sin steg
mot fredagskvällens frid och sin familj är han på väg
Då möts han av sin hustru och sin dotter och sin son
och sonen tar till orda täckt av svett och sot och spån:
”Var är fjärrkontrollen farsan, har du sett den någonstans
när vi drog iväg i morse är vi säkra att den fanns
Var är fjärrkontollen farsan, denna lilla apparat,
situationen den blir allt mer desperat!”
Fru Svensson, tvåbarnsmamma, ser sin man som hon har kär
se på sin familj och säga kraftfullt: ”Den är här!
Jag tog ju fel i morse när jag åkte härifrån
jag trodde att det var min gamla Nokiatelefon!
Nu är det hela ordnat och det var ju helt mitt fel
man får ju vara tacksam att det ändå gick så väl
Det kunde varit mycket, mycket hemskare än så
för om den varit borta – säg vad skulle vi gjort då!”
